allvarligt?
Okej, om man vänder på det och ser allt som har gått fel idag, så är det inte lika uppmuntrande! haha....
Griffin säger att det här är den värsta dagen i hans liv, han har nog gråtit fem gånger.. Först fick jag tvinga honom att använda blöta fotbollsstrumpor för jag hade glömt hänga tvätten idag, sedan hittade vi inte hans knäskydd. När vi äntligen var påväg (15 minuter efter att fotbollen redan börjat) Så hittar jag givetvis inte vägen dit. Försöker ringa mamman, men självkalrt har jag inga pengar på mobilen. När vi väl kommer hem så frågar jag hur man kör dit och då har jag tydligen vart och kört på rätt väg men inte hittat det ändå.
Lewis fick jag åka och hämta tidigare från skolan, för han hade stukat sin fot. Han grät hela vägen hem och under tiden vi var i hundparken för att rasta hunden. Väl i parken kommer en annan hund och springer raktöver hans fot så jag trodde han skulle svimma. Han blev helt blå i ansiktet och skrek av smärta! Jiiises, jag fick nästan bära honom till bilen ooch han är minst lika stor som jag!
Tur att mamman var glad när man kom hem iaf, eller nej just det, hon missade tåget hem idag, därför hon var försenad och inte hann åka med till fotbollen (som gjorde att jag inte hittade dit)... vilken röra!
Tur att man inte behöver se det från den dåliga sidan ;)
Griffin säger att det här är den värsta dagen i hans liv, han har nog gråtit fem gånger.. Först fick jag tvinga honom att använda blöta fotbollsstrumpor för jag hade glömt hänga tvätten idag, sedan hittade vi inte hans knäskydd. När vi äntligen var påväg (15 minuter efter att fotbollen redan börjat) Så hittar jag givetvis inte vägen dit. Försöker ringa mamman, men självkalrt har jag inga pengar på mobilen. När vi väl kommer hem så frågar jag hur man kör dit och då har jag tydligen vart och kört på rätt väg men inte hittat det ändå.
Lewis fick jag åka och hämta tidigare från skolan, för han hade stukat sin fot. Han grät hela vägen hem och under tiden vi var i hundparken för att rasta hunden. Väl i parken kommer en annan hund och springer raktöver hans fot så jag trodde han skulle svimma. Han blev helt blå i ansiktet och skrek av smärta! Jiiises, jag fick nästan bära honom till bilen ooch han är minst lika stor som jag!
Tur att mamman var glad när man kom hem iaf, eller nej just det, hon missade tåget hem idag, därför hon var försenad och inte hann åka med till fotbollen (som gjorde att jag inte hittade dit)... vilken röra!
Tur att man inte behöver se det från den dåliga sidan ;)
Kommentarer
Postat av: Göteborgska): E du go eller?
Du är bara så himla GO!! ( Bakom allt ditt humoristiska så vet jag väl om din riktighet, präktighet och prydningen som är din röda tråd...
Lycka till med söndagen, "Lillan...
Kram Mamma
Trackback
