Är du den blonda tjejen som jobbar i fronten?
Godmorgon, eller mitt i natten är det väl för er där hemma!
Vet ni vad som hände mig igår? Haha, rätt kul faktiskt.
Igår på jobbet så jobbade jag front men (betyder att jag är frammei butiken och jobbar på killsidan, där alla killkläder hänger). Iaf så var det väldigt mycket folk, och en hel del fina såna också, hihi. Jag springer runt och hälsar och pratar med i stort sett alla och frågar om de behöver hjälp och så vidare.
Efter ca 2 timmar kommer chefen och säger att det är någon som vill prata med mig på telefon. Jag förstår ingenting men följer efter in på kontoret. Så svarar jag "Mathilda speaking?" Då är det en kille som frågar om det var jag, "den blonda tjejen som jobbade i fronten". Hahah, är det ett skämt tänker jag men svarar ändå att ja, det är det. Då börjar killen berätta att han hade haft på sig en blå tröja med något tryck på och att han hade vart inne i affären en stund tidigare och hälsat / pratat med mig. Inte kommer väl jag ihåg vem av alla miljoner (känns det som) kunder det var! Men iaf, så frågade han vad jag skulle göra i helgen och om jag ville ses. Gud hjälpe mig!
Ja fick snällt säga att jag kommer tyvärr inte ihåg vem du var, och helgen är lite full, men du kan komma in i butiken igen om du vill. (hahah)
När jag gick bort till min "avdelning" i butiken igen så tänkte jag att
fasen vad kul egentligen. Att någon ens vågar göra så :)
Vet ni vad som hände mig igår? Haha, rätt kul faktiskt.
Igår på jobbet så jobbade jag front men (betyder att jag är frammei butiken och jobbar på killsidan, där alla killkläder hänger). Iaf så var det väldigt mycket folk, och en hel del fina såna också, hihi. Jag springer runt och hälsar och pratar med i stort sett alla och frågar om de behöver hjälp och så vidare.
Efter ca 2 timmar kommer chefen och säger att det är någon som vill prata med mig på telefon. Jag förstår ingenting men följer efter in på kontoret. Så svarar jag "Mathilda speaking?" Då är det en kille som frågar om det var jag, "den blonda tjejen som jobbade i fronten". Hahah, är det ett skämt tänker jag men svarar ändå att ja, det är det. Då börjar killen berätta att han hade haft på sig en blå tröja med något tryck på och att han hade vart inne i affären en stund tidigare och hälsat / pratat med mig. Inte kommer väl jag ihåg vem av alla miljoner (känns det som) kunder det var! Men iaf, så frågade han vad jag skulle göra i helgen och om jag ville ses. Gud hjälpe mig!
Ja fick snällt säga att jag kommer tyvärr inte ihåg vem du var, och helgen är lite full, men du kan komma in i butiken igen om du vill. (hahah)
När jag gick bort till min "avdelning" i butiken igen så tänkte jag att
fasen vad kul egentligen. Att någon ens vågar göra så :)
Kommentarer
Trackback
