att vara aupair på andra sidan jorden

Tjena tjabba hallå, vi säger så! Eller? haha.. :)

Mamma undrar varför jag missar bokstäver i ord och lät lite orolig (nej jag har inte glömt bort svenskan) anledningen är att jag har lösnaglar på och de gör att jag glider lite på knapparna och missar ett par ibland.

Igår var det exakt fyra månader sedan ja sa hej då till Sverige och det känns helt sjukt. Det har gått så himla fort! Och jag har jättekul här, trivs med familjen och till och med ungarna (även om de har sina stunder..). Men självklart kommer de stunder och perioder när jag längtar hem och saknar alla jättemycket. Men jag är så stolt över mig själv att jag tog stegetoch gjorde den här resan. För så mycket som jag har fått tillbaka av den, inte bara minnen, kompisar och erfarenhet. Så mycket som jag har växt! I början kändes det svårt att vara här en dag utan att sakna alla. Sedan kom en vardag även här, där allt går uppåt och neråt. Och att kunna gå igenom ett problem och lösa det på egen hand när man inte har alla man är an vid runt i kring sig och i en trygg miljö, är inte alltid det lättaste. Hur som helst så känner jag att detta var det bästa jag kunde göra. Man ser på saker så annorlunda och man inser hur bra man verkligen har det! Undrar varför man inte uppskattat det mer innan bara. Och lusten att sätta tänderna i uppdrag så som skola, framtid, jobb, boende och gud vet vad mer som kommer på den vägen är större än någonsin. Jag känner mig så laddad inför att bara börja med allt!

Nehe, nu måste jag slänga ner bikinin i väskan. Jag ska till Mnly pool med tilda och simma 40 längder i det blå (nu tänker jag på dig Amanda!) och så blev jag genast sugen på daimglass och passionsfrukt. Hahah.. Efter det ska vi iaf ta tåget in till stan och gå och strosa lite där, jag måste fixa utväxten på naglarna och så blir det nog en fika också. Hoppas på att kunnda byta lite bilder så jag kan lägga upp ett par i eftermiddag! Puss på nosen alla mina små kycklingar